SI- enheter av vår tid


De flesta av oss känner till vad SI- enheterna är för något.
Det kommer från ett projekt som startades i frankrike på så sent som 1960- talet för att ge en så småningom så gott som internationell (eller i visst mått universell) enighet i värdeuttryck för, ja allt möjligt faktiskt.

Man hade tidigare använt sig av flera olika system världen över. Man uttryckte volym i korgpund, kannor, teskedar, halvrör, helrör (inte att förväxla med den alkoholhaltiga varianten), linnen (hur stor volym spannmål som fick plats i ett kupat linneförkläde), koppar, stop, skeppund, lispund, pints och så vidare. Rent volymmässigt kunde dessa måtten skilja sig något enormt från plats till plats. Beroende på var du befann dig på jorden fick du allt från ca 5 dl socker till 5cl socker om du bad om två koppar.
Detta problem gällde med nästan alla sätt att mäta. Om du exempelvis skulle mäta avstånd till något kunde du, beroende på vilket land (eller i värsta fall vilken stad) du befann dig i behöva räkna om från t.ex. Alnar (1 Aln = ca. 0.83 m) till Halvfot (1 Rysk Halvfot = ca. 0.60 m), Skrupler (1 Skrupel = 0,297 mm), Tvärhänder (1 Tvärhand = 7,5 cm) och så vidare. Självklart användes uttrycket "meter" lite varstans i världen, men även denna enhet skilde sig väldigt mycket från plats till plats, och det var inte förrän på 1960- talet man internationellt fastställde dess faktiska storlek.
Så vad gjorde de här SI- killarna då? Jo, som i ett Esperanto- liknande (Esperanto är för övrigt ett påhittat språk som skaparna ville skulle accepteras som ett enande, fredsskipande, internationellt språk. Det bestod till största delen av en enda blandning av spanska, portugisiska, engelska, latin och nynorska. Språket slog igenom rätt stort vid dess införande ca. år 1887, men blev inte riktigt den hit som skaparen hade hoppats på.) försök till.. Oj! Du är kvar efter den där långa parentesen? Trevligt. Nå, var var jag nu? Jo, just det...
SI enheten var som ett försök till att ena världens alla vetenskapsmän i internationellt vedertagna regler, vilket gjorde det lättare att utbyta forskningsmaterial med varandra. Eftersom vetenskapsmän överlag kan räknas som relavitvt intelligenta varelser (och Nej, matlagning är ingen vetenskap!), så blev systemet snabbt vedertaget i dessa kretsar. Systemet spred sig snabbt, och nästan hela världen använder SI- enheterna eller delar av dem. visst känns det häftigt med samhörighet länder emellan, även om det bara handlar om små saker som man inte lägger märke till. Du kan laga samma maträtt i Sverige som din vän i Ukraina. Du kan skicka en cd- freestyle till din vän i Japan och han kan sätta in sina cd- skivor och sina AA- batterier i den utan problem. Förutsatt att han inte är dum i huvudet och/eller påhittad, förstås.

Men med stora förändringar sker även stora misstag, som Lenin en gång sade. (Eller så gjorde han inte det, det lät bättre som ett citat, bara.) Om du inför ett nytt sätt att mäta och räkna på en viss plats, kommer det förmodligen att bli lite problem och barnsjukdomar med det i början. Du vet själv hur det är att behöva räkna om från svenska kronor till pund, dollar, euro, yen, o.s.v. Efter ett tag vänjer du dig vid att bara använda det nya räknesättet, men det tar ett tag att vänja sig vid.
Ett stort misstag som skedde vid början av SI- enheternas införande var när NASA:s ingenjörer började räkna om sin marslandare Beagle I:s språngbanor och landningsprogram ifrån feet till meter. Man blandade på något sätt ihop siffrorna och räknesätten lite grand och lyckades få lite fel avstånd till mars. Avståndet från bärarsonden till planetens yta räknades noga ut i amerikanska feet. Beagles landare programmerades exakt likadant, men i meter.
Resultatet blev att Marslandaren Beagle, i stället för att landa mjukt, begravdes ca. 200 meter ner i mars yta.
Woops...


Beagle- landaren. Snygg.


Beagle- hund. Omotiverat ful varelse.

 

Storhet
Grundenhet
Enhet
Längd meter m
Massa kilogram kg
Tid sekund s
Elektrisk ström ampere A
Temperatur kelvin K
Substansmängd mol mol
Ljusstyrka candela cd
Alla SI- enheter.